Little Miss Sunshine

Amerikanska independentfilmen Little Miss Sunshine blev årets solskenshistoria när den direkt efter sin visning på filmfestivalen Sundance köptes upp och gavs en landsomfattande distribution. Men för den som har sett filmen kom detta inte som någon överraskning. Ibland kommer nämligen filmer som med enkla medel träffar prick i feel-good nerven och får dig att falla pladask. Little Miss Sunshine är en sådan film.
Möt familjen Hoover. Pappa Richard, en optimistisk wannabe motivationscoach som i sin strävan att göra succé med sitt program alienerat sig från sin familj; hans fru Sheryl som gör sitt bästa för att hålla samman familjen utan att själv bryta samman; den självmordsbenägne svärbrodern Frank som inte får lämnas ensam; tonårssonen Dwayne som avlagt ett tysthetslöfte till dess att han blir intagen till flygvapnets utbildning och kan fly detta helvete; söta dottern Olive som får sin högsta önskan uppfylld och för att inte glömma Richards far som hanterar sina besvikelser i sitt liv med hjälp av droger.

Visst låter det som vilka andra indiekaraktärer som helst vi har mött genom åren. Men under filmens gång etsas flerdimensionella personer fram som alla försöker göra det bästa av ett liv som inte blivit som de tänkt och vars individuella fokus har distanserat dem från varandra. Som när Sheryl säger till sin bror att hon är glad att han lever, svarar han tonlöst “that makes one of us.” När så dottern får en plats i skönhetstävlingen ”Little Miss Sunshine” och alla tvingas att trycka ihop sig i familjens folkabuss för att sätta kurs mot Kalifornien blir det en resa som en gång för alla visar att ”blod är tjockare än vatten”. Men det handlar också om att vara normal, att vilja vara som alla andra och hur vi överför destruktiva beteenden vidare. Visst tycks alla independentfilmer handla om onormala människor men inte med den kärlek och värme som Little Miss Sunshine ingjuter i sina karaktärer. Deras ambitioner må ha grumlat deras värderingar men under resan öppnas tidigare stängda dörrar och en gemenskap skapas igen i den tidigare splittrade familjen. Att alla måste hjälpa till med att få igång den risiga folkabussen blir bara en härlig illustration för hur detta sker.

Udda familjer i road movie miljö påminner om förra årets Transamerica med skillnaden att Little Miss Sunshine skickligt avväpnar varje ansats till svart vemod. Allvaret finns självfallet där men det blir aldrig så dystert som det allt för ofta blir. Varje karaktär, stora som små, porträtteras nämligen genom så sympatiska och blida ögon att de tunga dramascenerna som vanligtvis stoppar flödet mer känns som gupp på vägen. Och även om alla i familjen har sina brister går det inte att hjälpa att bli förälskade i var och en av dem.
Ensemblen är imponerande, men det är varken Greg Kinnear, Steve Carrell, Toni Collette eller Alan Arkin som innehar tronen i denna fina rara komedi. Starkast lyser nämligen unga Abigail Breslin som fullkomligt regerar filmen igenom och är egentligen den stomme som allting hänger på.

För en svensk kan det vara svårt att gripa men för att vara USA så är det kanske inte så överraskande att ”Little Miss Sunshine”-tävlingen faktiskt är fullständigt realistiskt framställd. Med undantag för huvudpersonen Olive är alla flickorna i finalen riktiga pageant-barn, med sina egna dräkter och smink. Filmmakarna väljer att undvika att döma så gott det går, men det dansnummer där barnsligt oskyldiga Olive får leva ut sina prinsessdrömmar säger mer än ett tusen ord.
Regidebutanterna Jonathan Dayton och Valerie Faris har gjort en film som både publik och kritiker tagit till sina hjärtan, inklusive jag själv. I vardagar fulla av cynism och ironi så ger Little Miss Sunshine skratt du mår bra av. Må så vara att den varken är komplex, en smart satir eller har ett allvarligt samhällsproblem som subspår. Ibland räcker det bara med lite värme och hjärta. Filmens enda egentliga synd den begår är att vi inte får lära känna familjen tillräckligt länge och det är inte fy skam som kritik.

“Everyone, just… pretend to be normal.”

Share on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

elva − ett =